Carl Jan Granqvist. Foto: Susanne Kronholm

Foto Susanne Kronholm

”Hög levnadsstandard ger oss tid att njuta”

I tid av fred och tillväxt har vi i Sverige lärt oss att uppskatta njutning och lyx. I takt med att omvärlden hunnit ikapp oss ekonomiskt har vi kunnat exportera vår livsstil. Carl Jan Granqvist berättar hur det kunde bli så.

Alexandra Ekström Madrid

Den viktigaste nyckeln till det ljuva livet är att vara ångestfri och att sova gott om natten. Det menar i alla fall Carl Jan Granqvist, som är välkänd restauratör, vinkännare, tv-profil, livsnjutare och professor i måltidskunskap. Han syftar på att det är i tider av fred som människor börjar förverkliga sig själva genom flärdfulla, kulturella aktiviteter så som musik, teater, måltider samt resor och upplevelser av skilda slag. Sverige har haft en lång tid av fred och när resten av världen låg i krig i början av seklet drog vi ifrån ekonomiskt vilket lade grunden för vår stora välutbildade medelklass.

– Eftersom vi inte var med i andra världskriget växte vår industri och utökade medelklassens livsvillkor. Den tjänade mer och hade nu råd att resa och uppleva sin omvärld, berättar han.

Hög levnadsstandard bakom njutning

Vi lever längre, tjänar mer och har vant oss vid en levnadsstandard som är en av världens högsta. För 60 år sedan kunde det vara en lyx att få duscha varmt, se på tv och äta extra gott på söndagarna. Idag upplevs det som en basal självklarhet.

Efter hand som världen omkring oss kommit ikapp ekonomiskt och fler söker det ljuva livet har vi kunnat exportera vår livsstil. Upplevelseindustrin är stor i Sverige och den lockar turister från hela världen. Det finns ett stort intresse för Sverige och den unika klimatzon vi lever i. Vintrarna är kalla vilket fryser bort många av de bakterier och annat som kan förstöra råvarorna. Somrarna är lagom varma och de många soltimmarna ger bra tillväxt och god smak åt svenska livsmedel.

Smart fakta

Carl Jan äter helst:

Det viktigaste är att fundera på vem man ska äta med och vad det är för årstid. Det är godast att äta mat efter säsong. I mars är det vit sparris som är favorit. På vår och försommar är primörerna godast. Hösten kräver lite mer rejäl mat som rotmos och fläsklägg, när man dinerar med jämnåriga herrar. Så går matsuget i en rytm genom året.

– Men ostron och champagne är aldrig fel!

– Golfströmmen ger oss förutsättningar att producera unika varor och upplevelser. Norges berg skyddar oss från mycket av regnet från Atlanten och de många soltimmarna på sommaren ger ett unikt odlingsklimat. Bra råvaror ger bra mat, så det är inte konstigt att en tiondel av de bästa restaurangerna i världen ligger i Norden, säger Carl Jan Granqvist.

Upplevelsen påverkas av alla sinnen

För full njutning ska det vi äter och dricker se, lukta, smaka, kännas och låta gott. Mycket beror också på vår uppfattning av vad som är gott och njutningsfullt. Carl Jan Granqvist menar att historieberättandet har enat oss kring att vissa varor som champagne är en del av det ljuva livet. Kung Clovis anses vara den som grundade Frankrike i slutet av 400-talet efter en rad fälttåg. Han konverterade till kristendomen när han gifte sig och lät sig döpas i staden Reims. Eftersom staden ligger i landskapet Champagne drack man det lokala vinet under festligheterna efter dopet.

– Att dricka champagne blev därför en symbol för att fira Gud, Frankrike och kärleken. Det spred sig genom historien, de franska kungarna lät kröna sig i Reims, firade rejält, och idag är champagne världens mest prestigefyllda dryck, berättar Carl Jan Granqvist.

De som är intresserade av gastronomi söker sig först och främst till Europas måltidstraditioner. Den kristna måltiden med utgångspunkt i sina sakrament har lagt grunden till att den skall intas med vördnadsfull njutning. Brödet och vinet har symboliska värden som gör måltiden till en dygd. Redan år 1474 skrivs och trycks den första europeiska kokboken av påvens bibliotekarie Bartolommeo Sacchi de Piadena, kallad Platina. Skriften fick namnet De honesta voluptate et valetudine, vilket på svenska betyder Om den ärbara vällusten med hälsan i behåll.

 

Bra råvaror ger bra mat, så det är inte konstigt att en tiondel av de bästa restaurangerna i världen ligger i Norden.

Carl Jan Granqvist

 

Denna bok var ett resultat av studier från grekiska och romerska handskrifter som fanns i Vatikanstaten. Sveriges historia är starkt präglad av vår fascination för Europa och framför allt av Frankrike. Vi importerade en ny kung, Jean Baptiste Bernadotte, som fick namnet Karl XIV Johan vid kröningen 1818. Fascinationen av monarkens måltidsvanor har påverkat våra vardagliga traditioner menar Carl Jan Granqvist.

– Från början var vi ett grytfolk som åt för att orka med hårt arbete. Nu är måltiden snarare en mötesplats där vi samlas och umgås, inspirerad av den kristna kommunionen.

Nya sätt att njuta

Tillväxten och den ökade ekonomiska statusen hos befolkningen har gjort att fler äter ute på restauranger och kaféer än tidigare. Dessa lokaler erbjuder nya vardagsrum där vi umgås och äter tillsammans. Dagligvaruhandeln tappar omsättning till förmån för restaurangbranschen. De har därför börjat ta efter en del av restaurangernas njutbara erbjudanden.

– Det finns mataffärer med fullständiga rättigheter som serverar vin och mat i butiken. De erbjuder ett sätt att njuta och slappna av i samband med att man veckohandlar och hoppas därför återta en bit av marknaden, säger Carl Jan Granqvist.

Själv njuter han mest när han är på resande fot, i Paris eller New York. Där är han inte utlämnad i sitt kändisskap utan kan vara anonym. Även om det är väldigt roligt att folk frågar om selfies och vad han tycker om olika saker är det en överdriven socialt påpassad verklighet som han behöver en paus från ibland. Men att börja tänka på pension är inte aktuellt på ett bra tag.

– Jag vill somna trött och vakna pigg. Det är viktigt med en aktiv dag så att man sover gott på natten. Jag har redan haft förmånen att kunna sortera bort många plikter som inte roar mig och därför gör jag mestadels det jag brinner för. Det vill jag fortsätta göra, säger han.

Det svenska måltidsundret

I december gav han tillsammans med Karsten Thurfjell och Hans Wallensteen ut boken Det svenska måltidsundret: från gastronomiskt u-land till världstopp.

– Boken är som ett testamente till yngre generationer om vår moderna måltidshistoria och de människor som formade den, säger Carl Jan Granqvist.

För att fler ska inspireras och ta till sig den rikedom som svensk gastronomi har att erbjuda använder de mycket bilder och ett inkluderande språk. Det finns många viktiga kvinnor och män som präglat utvecklingen till vad måltidslandet Sverige är idag. Anna-Britt Agnsäter var chef för KF:s Provkök 1946-1980. Hon arbetade för att förbättra kostvanorna i Sverige vilket fick stort gehör även internationellt. Ria Wägner blev en av Sveriges första tv-kändisar, hon ledde och producerade flera tv-program, inte minst om matlagning. Märit Huldt skrev om mat i Svenska Dagbladet under signaturen Hiram, gav ut flera kokböcker och lanserade begreppet “Fru Bråttom” för att identifiera den yrkesarbetande kvinnan. Krögaren, sedermera hovtraktören Tore Wretman var en av grundarna av Gastronomiska Akademien, utvecklade svensk matlagningskonst under 1900-talets mitt och blev en mentor till dagens kockelit.

– Boken tar upp flera viktiga personer, även de som fortfarande är aktiva idag. Vi vill inspirera och lära ut varifrån vår gastronomiska rikedom kommer, säger Carl Jan Granqvist.