Lars-Åke ”Babsan” Wilhelmsson

”Min hund har gjort mig till en hel människa”

Hälsa & skönhet Modesigner, skräddarmästare, skådespelare, dragshowartist, musikalsångare. Lars-Åke ”Babsan” Wilhelmsson, 57, gör allt och lite till. "Tänk att man kunnat försörja sig på en rosa peruk", säger han.

Håkan Söderberg

Den rosa peruken har varit Babsans ständige följeslagare sedan figuren dök upp i ett program i ZTV 1992.

För något år sedan hade han premiär för ”Mitt liv i rosa” en stor show som till stor del handlar om hans liv.

– Jag och regissören Hans Marklund funderade på det där i sju-åtta år, och jag har tänkte att jag måste göra den innan jag fyller 60, säger han.

Figuren Babsan kommer förmodligen att finnas  livet ut i Lars-Åkes liv.

– Ja, det är något som händer där. Jag börjar med rakningen och när jag kommit in en bit i processen så sker en förvandling, jag ändrar attityd och blir någon annan. Det är häftigt.

Barndomen i Gävle

Han är uppvuxen i Furuvik utanför Gävle och med tanke på hur hans karriär är det lätt att tro att ungdomscirkusen Furuviksbarnen varit den naturliga skolan för honom, inte minst för att hans egen mamma varit med där i sin barndom.

Men icke så. Han fick nöja sig med att beundra dem som var med på lite avstånd och hjälpa till bakom kulisserna ibland.

Och anledningen till det handlar om korv.

– Jag åt bara korv som barn och det fixade mamma åt mig hela tiden. Oavsett vad de andra åt. Men Furuviksbarnen åkte ju till Barnens Ö två veckor varje år och jag vågade helt enkelt inte åka med eftersom jag kunde få lov att äta köttbullar och andra konstigheter och det gick ju inte, Jag var nog ganska bortskämd, säger han.

Furuviksbarnen och parken har ändå haft stor betydelse i hans liv. Han började jobba där redan som 13-åring men då handlade om att släppa in folk till radiobilarna och så småningom blev han karusellvärd.

– Jag såg Furuviksbarnen hela tiden och det var ju fint att vara dem. Jag såg upp till dem ungefär som man ser upp till Småstjärnorna idag. Och ungdomsorkestern som fick gå och spela i parken i fina uniformer, så fint.

Att det är platsen i hans hjärta även i vuxen ålder är det ingen som helst tvekan på. Här har han sin sommarstuga eller sommarresidens som hans vänner nog hellre anser att det är.

– Det är mitt smultronställe. Här tillbringar jag en stor del av min lediga tid.

 Jag är den jag är och är man sig själv tror jag det räcker långt.

Njuter av Östermalm

I övrigt lever han sitt liv i en våning på Östermalm i Stockholm och korvkonceptet är inte lika aktuellt längre.

– Det var först i lumpen som jag lärde mig äta något annat. Idag äter jag allt utom lever.

Men det händer att korvsuget slår till.

– Ja, ibland när jag går förbi Nybrogrillen kan jag bli oerhört sugen. I vissa lägen kan en grillad med senap och ketchup till och med slå räkmackan på Grand Hotel, säger han.

Det är dock inte så ofta som Nybrogrillen får besök men däremot får ett får par andra stamrestauranger på Östermalm besök desto oftare.

– Jag kan laga mat men det blir inte så ofta. Jag tycker om att gå ut och äta gott, det är något som jag unnar mig helt enkelt. Det är knappt jag äter frukost hemma, säger han.

Singel men gift

Lars-Åke Wilhelmson lever ensam men är faktiskt gift. Med en heterosexuell man, så den sexuella delen ligger utanför äktenskapets ram.

– Han är en av mina bästa vänner. Anledningen till att jag gifte mig var att jag blev så arg kring bestämmelserna om den pensionsförsäkring jag har. Om jag skulle dö så tillfaller pengarna det allmänna eftersom jag inte har barn eller partner. Då gifte jag mig så vet jag i alla fall att pengarna tillfaller någon jag tycker om, säger han.

Idag är Lars-Åke Wilhelmsson en kändis. Inte bara som Babsan utan de flesta känner numer igen Lars-Åke också. Visst kan det ha sina sidor att ständigt vara igenkänd men han tycker inte att kändisskapet är särskilt jobbig.

– Nej, jag har aldrig haft något ont av det och har blivit väl behandlad i media. Jag är den jag är och är man sig själv tror jag det räcker långt.

För svenska folket är han ändå Babsan och det ställer han upp på, han blir inte trött på henne.

– Babsan förnyas ju hela tiden eftersom jag hela tiden får och skapar nya aktuella texter men visst är det också så att vissa av vitsarna måste man köra ändå. Annars blir folk lite ledsna. Den när jag säger att gubbarna i publiken ska passa sig eftersom jag är från Gävle och tänder på gamla bockar är en sådan…

Förra sommaren spelade han bordellmamma i en uppsättning av ”Glada Änkan” i Ystad med bland andra Rickard Söderberg, 41, Sven Melander, 68, och Laine Quist, 42.

– Ja, det var en ny käring men i en annan peruk. Det var jättehärligt och en härlig varm publik. Men det regnade tre veckor i sträck. Det tog en vecka for min jeansjacka att bli torr efter det, säger han.

Hunden följer med överallt

Han kan i alla fall lägga till operettsångare i sitt omfattande cv.

Andra varelser som står honom mycket nära är hundar. Nu är han inne på sin tredje borderterrier, Bristol.

– När jag skaffade min första hund så var det en kompis som sa att ”Larsa, nu har du blivit en hel människa”. Det ligger en del i det. Jag har med mig hunden nästan överallt och när jag jobbar har jag två helt underbara hundvakter som hjälper mig, säger han.

Av vilket man kan förstå att han inte är Babsan för alla. De närmaste kallar honom oftast för ”Larsa”.

Lars-Åke Wilhelmsson lever ett högaktivt liv och man kan fundera över hur han orkar.

Ändå säger han sig ha trappat ner.

– Jag säger inte ja till allt längre. Jag väljer när jag ska vara Babsan på ett annat sätt exempelvis, säger han.

En annan typ av jobb som han tänker säga nej till i fortsättningen är sena nattjobb.

– I melodifestivalen förra året uppträdde jag tillsammans med några andra kända artister, vi stod där och tittade på varandra, tre trallande jäntor som undrade om det var så här långt vi kommit i karriären. Nej, den typen av jobb ska det inte bli igen. Men i övrigt har han inte dragit ner på jobbet.

– Jag har nog någon bokstavskombination. Jag tycker att det mesta är så roligt och det ger energi, säger han.